Vinyl – årets julklapp
Nu skall Ni ut och handla vinyl. Begagnad vinyl. Och i samband med detta kan Ni passa på att plocka upp Era gamla vimylspelare då detta avsevärt underlättar själva lyssnandet av just vinylskivor.Har Ni ingen skivspelare kan Ni köpa en eller bara kolla på konvoluten. Det är nämligen det estetiska formatet som är unik för vinyl. Knaster och annat placeboskit kan kvitta fett. Men känslan av en ny skiva med innefodral i vinylstorlek är svårslaget.
Bor Ni i Stockholm kan Ni söka upp St. Eriksgatan i Vasastaden som är Sveriges skivaffärtätaste gata. Tror jag. Bor Ni inte i Stockholm får Ni väl handla på internet eller något. Bäst är dock att själv få bläddra i de gamla skivorna. Hjälpsam som jag är, har jag här nedan ett tiotal förslag på skivor som Ni kan handla och slå in till familj, vänner och bekanta. Håll till godo.
Black Sabbath – Black Sabbath (1970)
Detta är en skiva som förvisso är mörk och bra, men utan vinyl kan man likväl ladda ned låtarna. När man hör det inledande regnet och de första skitigt svarta tonerna samtidigt som man begrundar det extremt ödesmättade omslaget förstår man i ett slag att nedladdning inte är ett alternativ. Bra julklapp till Pappa eller en yngre kusin som gillar bra musik men behöver fostras aningen för att lära sig skilja på Green Day och riktig rock.
Velvet Underground – The Velvet Underground & Nico (1967)
Kallas även ”The Banana Album” efter Andy Warholds klassiska banan. Den första upplagan kunde man faktiskt skala. Skivan gick ganska obemärkt förbi när den kom, men räknas idag som en av de mest inflytelserikaste skivorna från sextiotalet.
The Beatles – Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band (1967)
Nummer ett när Rolling Stone Magazine listade de 500 bästa plattorna genom tiderna. Omslaget går inte att titta sig mätt på.
The Band – The Last Waltz (1976)
Det eviga kompbandets sista föreställning. Regisserad av Martin Scorsese med hela det amerikanska rockelitshärket som förstärkning. En fantastisk skapelse. Skaffa gärna filmen också.
Iron Maiden – The Number Of The Beast (1982)
Denna skiva var den enda skiva med gitarrer på som jag ägde på åttiotalet. Jag gömde den dock i Pappas sinatrasamling för att undvika konflikt med mina synthpolare.
Iron Maiden – Aces High, EP (1984)
Petters val och ett bra sådant. Detta är en bild-Ep som mig veteligen är ett rent åttitalsfenomen. En snurrande Eddie på grammofonen. Vem vill inte ha det?
Joy Division – An Ideal For Living, EP (1978)
Ett fantastiskt exempel på det estetiska fascistideal som Bowie, Ramones och Joy Division startade och som de bästa syntharna sedan förvaltade genom ett halvt årtionde. Själv debuterade jag i bandet Defence 4 iförd armékoppel från fyrtiotalet och ridstövlar till vår formidabla hit ”Treblinka”.
Hoola Bandoola Band – Vem Kan Man Lita På (1971)
Den svenska proggens flaggskepp. Keops Pyramid är förmodligast den mest nyliberala låten som någonsin knåpats ihop av ett gäng svenska socialister.
Depeche Mode – A Broken Frame (1982)
Detta omslag blev årets omslag på Brit Awards 1983. Detta var Martin Gores första album som låtskrivare.Väldigt ojämn platta men innehåller även några av de bästa låtarna Depeche har gjort. Leave In Silence startade den så kallade mörka fasen i bandets utveckling som skulle göra dem till ett av Världens största band.
Ramones – Ramones (1977)
När Clash och Pistols tjatade sig in på Ramones hotellrum efter en spelning i London 1976 trodde Jonny Rotten att de skulle få stryk. När de mötte de rollspels-spelande nördarna från New York fick de inte smörj men väl en av rockhistoriens fränaste möten.
Gå Nu ut och handla julklappar. Hamnar Ni i Vasastaden är Ni därtill hjärtligt välkomna upp på grogg hos Fytne och undertecknad. Är Ni snälla skall Ni desuutom helt gratis få en lektion i musik. God Julhandel på Er kära plebejer.
Tags: Julkappar, St. Eriksgatan, Vasastaden, Vinyl
november 2nd, 2008 at 10:58 e m
Årets julklapp är ju en länk
november 5th, 2008 at 9:11 f m
Min fars utgåva av Sgt Pepper är ett dubbelkonvolut, där innerpåsen är fränt rosa-psykadelisk och det finns små löjliga saker som medaljer och mustascher i papp att klippa ut så att man själv kan leka medlem i Ensamma hjärtans klubband. Otroligt fränt.
Jag minns hur jag sedan först blev apbesviken när jag såg skivan med vanligt vinylkonvolut i en affär, och sedan så där skönt nöjd som man blir när man inser att det finns en raritet i familjens ägo.
november 5th, 2008 at 5:39 e m
Min Fars rariteter ligger i den ca 75 st tunga sinatrasamlingen och en dubbel-liveskiva med Glenn Miller som spelades in samma dag som hans fygplan försvann. Den finns i 500 exemplar. Vet inte om det toppar Sgt Pepper-skivan men ganska fränt är det ändå.