Världens bästa band – finns de?
Eftersom jag i gårdagens inlägg skrev litet om polarpriset eller Polar Music Prize som det heter om man skall vara petnoga, fick jag litet inspiration att fördjupa mig aningen i priset och dess betydelse. Eftersom priset inte (ännu) fått något riktigt internationellt genombrott kan jag unna mig att spekulera litet i hur valet av pristagare går till. Och då menar jag inte hur det går till rent praktiskt eller vilka förhållningsregler som finns, utan om vilka de 
verkliga bevekelsegrunderna är. Det är givet att minst ett av två tänkta krav måste vara uppfyllda. Det måste vara ett musikaliskt accepterat band även hos de smalare kulturnissarna och hos recensenter. Eftersom Karlheinz Stockhausen inte drar till sig så mycket världspress måste ibland, för prisets kommersiella gångbarhet, ibland mer folkliga konstellationer ges den äran. Pink Floyd, Bob Dylan, B. B King, Stevie Wonder och Burt Bacharach är alla exempel på hur prisjuryn blinkar till den globala skivindustrin. Jag tänker inte lägga några värderingar i detta, utan istället ge mig på den mer intressanta musikaliska frågan om vad som är ett bra band, eller rättare vilka de bästa banden är? Skulle man kunna definiera de bästa banden som de band som lyckas anslå en sträng hos den breda massan och samtidigt vara kelgrisar hos de kritiska recensenterna? Det är väl inte helt långsökt att tro, att de som lyckas med att röra folk på djupet med sina texter och sin musik och samtidigt håller en hög musikalisk och poetisk kvalitet, faktiskt tillhör gräddan av artister på vår jord? Om vi åtminstone för nu utgår ifrån att så är fallet kan vi nog konstatera att polarprisjuryn lyckats ganska bra och om det skulle vara fallet kan man spekulera vidare på vilka band och artister som är de bästa. Om ingångsvärdena är rimlig folklighet och kvalitativt adekvat produktion (godtyckligt men inte felaktigt), så kan vi ruta in ett antal band. Förutom de ovan nämnda (jag kommer att glömma många som Ni gärna får påminna om) kan vi tala om artister som The Doors, Jonny Cash, Glen Miller, Frank Sinatra (efter sextiotalet), David Bowie, Beatles, Stones, Kraftwerk, Metallica, Sabbath, Springsteen, Queen, Madonna, Dire Straits och U2. Listan kan nog göras längre, men inte mycket. Kom hursomhelst gärna med förslag om Er anda skulle falla på.
Tags: Bob Dylan, Bruce Springsteen, Pink Floyd, Polar Music Prize, Roskilde