Kontakta mig info@sundaymorning.nu

Varför ska man ha en revisor?

Alla företag har skyldighet att ha en ordentlig bokföring och redovisning. För att alla intressenter ska kunna veta att redovisningen är korrekt utsätts bokföring och redovisning ofta för en revision, och denna genomförs av en revisor. Revisorn ska verifiera bokföringen och verksamheten i ett företag eller en organisation. Beroende på vilken form av bokföring som ska revideras kan en revisor vara auktoriserad, godkänd eller ideell.

Vem får kalla sig revisor?Varför ska man ha en revisor

För revision av redovisningen i en ideell förening, till exempel, räcker det att man anlitar en ideell revisor, det vill säga en lekmannarevisor. Detta kan, i princip, vara vem som helst, eftersom det inte ställs några krav på vem som får vara ideell revisor. Godkänd och auktoriserad revisor, däremot, är två titlar som är skyddade enligt lag.

Revisorer godkänns och auktoriseras av Revisorsnämnden (RN) som också utfärdar registrering av revisionsbolag. Registreringar, godkännanden och auktorisationer gäller för fem år i taget. RN utövar också tillsyn över alla godkända och auktoriserade revisorer. Revisorns verksamhet samt även hans/ hennes redbarhet granskas inför varje ny femårsperiod. För företag vars registrering ska förnyas sker också en granskning där man bland annat tittar på ägande och styrelsesammansättning, så att dessa följer de speciella regler som finns för revisionsföretag.

Den som ska kunna bli godkänd eller auktoriserad revisor måste vara yrkesverksam som revisor. Den som söker för första gången måste också, enligt regler som infördes 1995, ha avlagt revisorsexamen för godkännande, och högre revisorsexamen för att bli auktoriserad revisor. Dessa examinationer anordnas av Revisorsnämnden två gånger om året.

Bestämmelserna ändrades 2013 och för nya revisorer gäller alltså andra regler. Man har tagit bort examen för revisorer, och därmed kommer godkända revisorer med examen att försvinna. Alla revisorer som avlagt examen benämns numera auktoriserade, och det är enbart de revisorer som inte avlagt examen, men som är godkända, som fortsättningsvis kallas godkänd revisor. Det är alltså i framtiden enbart möjligt att bli auktoriserad revisor.

Vad gör revisorsnämnden?

Revisorsnämnden är en statlig myndighet som handhar revisionsfrågor. Nämndens uppgifter är att dels se till att det finns kvalificerade revisorer för alla behov i svenskt näringsliv, och att utöva tillsyn över de revisorer som finns. Man har, helt enkelt, som uppgift att det finns tillgång till kvalificerade revisorer som på ett korrekt sätt kan revidera både aktiebolag, banker, stora ekonomiska föreningar, stiftelser, försäkringsbolag och alla andra sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Man har också ansvar för de normer som används av de kvalificerade revisorerna i god revisorssed.

För godkända och auktoriserade revisorer gäller också speciella regler. Bland annat är man skyldig att anmäla brott till åklagare, och man ska rapportera om man misstänker att det förekommer penningtvätt, eller finansiering av terrorism. Alla sådana misstankar ska rapporteras till Finanspolisen.

De revisorer som är verksamma inom den kommunala sektorn certifieras istället av en certifieringsnämnd. För att bli certifierad kommunal revisor måste man ha en akademisk som ger de speciella kunskaper som är lämpliga inom kommunal revisionsverksamhet.

Till utbildningen ska också läggas en handledd praktik inom kommunal revision, som sammanlagt ska uppgå till minst fem år. För att bli auktoriserad revisor idag, måste man ha genomgått en utbildning på totalt åtta år. Utbildningen är både teoretisk och praktisk och avsluta med ett prov som måste avläggas innan man får sin auktorisation. Den teoretiska utbildningen sker på högskola eller universitet. Man läser i minst tre år, och man ska ha minst en kandidatexamen efter utbildningstiden.

Därefter måste man genomgå en praktisk utbildning på minst tre år, som sker under handledning av en godkänd eller auktoriserad revisor. De återstående två åren, innan man kan bli auktoriserad revisor, kan man fördela på praktisk och teoretisk utbildning efter eget önskemål. Man kan, till exempel, studera på universitet i fem år, eller dela upp utbildningen på fyra års teoretisk och fyra års praktisk utbildning.

Men, även för den som inte vill, eller kan, lägga så mycket tid på utbildning finns möjligheten att vara revisor. Dock inte med den skyddade titeln auktoriserad revisor. För en skatterevisor eller internrevisor ställs inte krav på auktorisation, och man kan naturligtvis också vara lekmannarevisor.

Det finns också andra befattningar och arbetsuppgifter, på exempelvis en redovisningsbyrå, som inte kräver att man är auktoriserad revisor. Det är fullt möjligt att jobba med bokföring och redovisning, och man kan också bli redovisningskonsult.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>