Mackan lista – Davids kommentarer

Låt mig börja med att säga: Fegis! Vågar inte rangordna!

10 – Girlfriend In A Coma

I något sammanhang var jag tvungen(?) att kolla upp vilken som kom först: Boken eller låten. Då upptäckte jag att boken kom fantastiskt mycket senare(!) och dessutom var döpt efter låten. Jag trodde att boken kom först. Hursomhelst; den är ju bra. Fast jag förstår inte riktigt texten. Vill han ha ihjäl henne eller?

9 – Half A Person
En fantastiskt bra låt som jag inte tog med (fan). ”Sixteen, clumsy and shy…”

8 – Some Girls Are Bigger Than Others
Åter en text som jag övertolkar ibland. En sämre version av ”Pretty Girls Make Graves”.  Platsar i alla fall inte på en topplista.

7 – Reel Around The Fountain
Har alltid tyckt att den är lite för slö. Gillar heller inte ordet ”patio”. Så det sänker.

6 – There Is A Light That Never Goes Out
Är medveten om att min relativt tråkiga placering av denna komposition kan uppfattas som tendentiöst. Men man tröttnar ju på även det bästa. När jag tänker efter så skäms jag över att jag inte vågade bortse ifrån den.

5 – Paint a Vulgar Picture
En given låt! För Mackan. Personligen tycker jag att den är skittråkig. Fast det har jag nog aldrig riktigt klargjort. Så nu vet du!

4 – Unloveable
Om han ändå hade kunnat göra bättre musik till en bra text.

3 – First Of The Gang To Die
Funderade också på att ha med den men tog ”The World is Full of Crashing Bores” istället. Också en som jag visste att Mackan skulle ha med.

2 – Everyday Is Like Sunday
En som jag hade bortsett ifrån helt och egentligen aldrig lyssnat på. Nu när jag lyssnar så är den ju rätt så bra. Fast inte så.

1 – Redondo Beach
Kollar den just nu på iTunes. Låter inte som min tekopp. Helt fel faktiskt. Chansen finns förstås att jag får kapitulera någon gång i framtiden. Fast den är rätt så liten.

Som jag misstänkte så blev våra val väldigt olika. Jag begriper inte alltid vad det är han lyssnar på i bitarna. Och ändå tycker han att ”Boy With the Arab Strap” är skitbra! Hur kan man tycka om den samtidigt som man tycker om ”Paint a Vulgar Picture”?!

David lista – Mackans komentarer.

Först vill jag också säga ett par saker. Girlfriend In A Coma är en parodi på medias syn på Smiths. Efter mycket snack om Morrisseys mörka texter skrev  han denna låt som ett skämt och samtidigt testa om folk fattade ironin. Det är med glädje jag konstaterar att David inte gjorde det.

För att tillfredställa Davids rangfetish har även jag (som Ni märkte) ordnat mina favoriter i en skala. Men Nu såga.

10 – How Can Anybody Possibly Know How I Feel
Tror att David tolkar in för mycket i denna ganska mediokra sång. Visst, en bra text men den håller knappast ens i melodifestivalen (som Morrissey för övrigt älskar).

9 – There is a Light That Never Goes Out
Även en blind höna…

8 – William it Was Really Nothing
Misstolka mig inte. Ingen av Morrisseys låtar är riktigt dålig (möjligen med undantag av Meat Is Murder) men denna är på gränsen till pekoral.

7 – The World is Full of Crashing Bores
En bra låt och ett givet val för min käre kusin. Texten bygger dock på en felaktig analys av männskligheten.

6 – Suedehead
Denna ger jag David. Den är bra. Jag glömde den.

5 – The Boy With the Thorn in his Side
OK. Men inte tio i topp.

4 – Girl Afraid
Under en livespelninga av Girl Afraid delade Morrissey ut rosor till publiken. En av cirka miljarder saker som Håkan snott av honom. En dålig låt och ytterligare ett exempel på att David föredrar spretiga kompositioner och dystopiska texter framför harmoni och melankoli.

3 – Pretty Girls Make Graves
Bra text men knappast en sång.

2 – Still Ill
Även denna typiskt David. Spretig och konstig. Postpunk när det är som sämst.

1 – This Charming Man
Samma sak här. Allt som jag älskar med Morrissey saknas. Förutom texten som platsar även på min topplista.

Ja vad skall man säga. Jag vet som vanligt bäst.

Vill bara lägga till Broder Daniels Shoreline som en i raden av fantastiskt mörka och olyckliga kärlekssånger.

Smiths skall återförenas. Tror det eller ej. Bandet som slagit på stora jättetrumman Allan för att göra det fullkomligt klart för allt och alla att de aldrig under några som helst omständigheter kommer att stå på samma scen igen. Inte samtidigt hursomhelst. Morrissey som tackat nej till engångsgage på över fem millar (dollars inte pissetassar) har som vanligt varit den mest rabiate motståndaren. Men nu har de alltså bestämt sig för att göra ett undantag.

The Smiths kommer nästa år, att för första gången sedan 1987, stå på en scen tillsammans igen. Arrangören som förmått manchesterbandet till detta är Coachella Valley Music and Arts Festival i Kalifornien. Undrar gör man hur mycket herr Morrissey med band tar för sitt horeri. Ja just det horeri. Det är utan tvivel fastställt att det handlar om horeri. Nu diskuterar vi bara priset.