Sundaymorning » Broder Daniel

Mattias Glavå – en Lassie

Mackan — Sat, 17 Jan 2009 22:52:49 +0000

Skulle kunna skriva mer om P3-Guldgalan men den var så tråkig att jag skall försöka tänka ut ett mer adekvat ämne för nattens blogginlägg.

Med risk för att upprepa något jag redan skrivit, skriver jag ändå att Håkan Hellströms före detta producent har hånglat i min Farmors soffa.

Producenten heter Mattias Glavå (tidigare Johansson) och har förutom Håkan även producerat Broder Daniel, Dungen och Anna Järvinen. Jag skall inte säga att jag känner Mattias väl men vi hängde några sommarveckor sommaren 96 i Värnamo. Min Farmor bodde på citygatan no uno Storgatsbacken och eftersom jag bodde i Växjö kvartade jag hos Farmor när jag var i stan. Statt stängde klockan ett och Farmor hade bananlikör.

En kväll träffade Mattias en flicka. Vi gick hem till Farmor och Mattias hånglade med flickan. I min Farmors soffa. Flickan blev sedan Håkans producents fru.

Hursomhelst tycker jag att Ni som gillar Broder Daniel och Håkans två första album skall kolla in Mattias Glavå litet mer ingående. Det är Ni värda.

Glasvegas – syster till Broder Daniel

Mackan — Thu, 06 Nov 2008 18:21:03 +0000

Glasgow har många fördelar. Celtic och friterrad snickers är bara peanuts i jämförelse med musiken. Det senaste bandet i raden heter Glasvegas. De har i och för sig harvat sedan 2001 men först i år kommit ut med sin första fullängdare. Folk hävdar att tiden för hela skivor är förbi, men det är inte sant. En väl balanserad skiva är en helhet och inte bara ett antal låtar. En bra skiva är med andra ord större än summan av de enskilda bitarna.

Glasvegas är ett bra exempel på detta. Mörk betongrock med gråten i halsen a la´ Broder Daniel fast med bättre sång och bättre musiker. Nu säger jag inte att Glasvegas är bättre än BD men de spelar och sjunger bättre. Jag har ytterst svårt att tro att de inte lyssnat på göteborgsbandet. Om Ni inte tror mig så lyssna själva till Geraldine eller Daddy´s Gone.

Det är väldigt äkta på ett sett som bara Göteborg klarar av att leverera i Sverige. Det finns en social realism i dessa två städer som blandat med rätt konstnärskap är misserabelt vackert och helt unikt. Tack för det arbetarkulturen!

Nytt av David – olycklig kärlek

Mackan — Sun, 02 Nov 2008 09:43:22 +0000

Kolla in Davids senaste inlägg här!

Vill bara lägga till Broder Daniels Shoreline som en i raden av fantastiskt mörka och olyckliga kärlekssånger.

Broder Daniel – Broder Henrik

Mackan — Sat, 06 Sep 2008 09:00:33 +0000

Idag är jag i tanken uppfylld av Broder Daniel, men i själ och hjärta av mina syskonbarn som jag skall bada med på sporthallen här i Värnamo. Är hemma över helgen för att fira min systers födelsedag och umgås med familjen. Åkte lastbil igår med en vän, dels för att spara pengar men även för att få litet kvalitetstid med Fredrik som hans namn är. Vi hörde på en tvåtimmars dokumentär om Broder Daniel på P3. Bra. Det blir Broder Daniel-bloggande i afton när min morbror Paul i Målskog har lagt sig för sin skönhetssömn.

en dag senare…

Broder Daniel gjorde sin sista spelning för en månad sedan på Way Out West. Under det just det namnet hursomhelst. BD har påverkat människor på djupet inom flera områden. Dels musikalist och poetiskt, men även som stilbildande ungdomskult. Det speciella är att man då och då fortfarande ser trettonåringar med basker, rödmålade läppar och små stjärnor klistrade under ögonen och med en BD batch på den västtyska militärrocken.

Den råa musiken och de sorgsna texterna får människor att bli varma inombords, nu och för femton år sedan. På den tiden då de var stora utan att ha spelat in några skivor. Sen blev de stora för de många, då Fucking Åmål hade premiär och där de mer eller mindre faktiskt var soundtracket. Broder Daniel Forever, som släpptes några månader innan filmen hade premiär, gick väldigt dålig, Det var en märklig upplevelse när jag efter några veckors totalt hängivet lyssnande fick klart för mig att folk inte köpte skivan. Mattias Glavås produktion tillsammans med Håkans comeback i bandet, de nya låtarna och det fantastiska gitarrspelet av Theo Jenssen gjorde skivan för mig till en av de främsta i svensk rockhistoria. Sedan har de inte blivit sämre och tidigare var de inte heller sämre. De har bara alltid varit förbannat olika. Och det på ett otroligt vackert sett. Broder Daniel har förutom själva musiken även givit unga människor hopp i nästan tjugo år. Men även lönnfeta vita medelklassare som jag har kunnat krypa upp i allars våras Broder Daniels velourknä och låtit oss vaggas till sömns.

Men som sagt kan det nog ta ett tag innan BD står på scen igen. Men som Henrik Berqvist sa på sitt geniala glennianska sätt; Det är inte helt osannolikt att jag skriver några låtar och ställer mig på scen. Och det är inte helt osannolikt att flera BD-gubbar kommer stå där med mig.