Kontakta mig info@sundaymorning.nu

Obetalda fakturor och Kronofogden

kronofogden

När vi talar om kronofogden är det för det mesta Kronofogdemyndigheten vi menar. Denna myndighet är en statlig myndighet och dess högste chef kallas rikskronofogde. Tidigare låg kronofogdemyndigheten under Skatteverket, men är numera fristående från Skatteverket. Men till vardags benämner vi alltså myndigheten som kronofogden. En av kronofogdens viktigaste uppgifter är att se till att obetalda skulder blir betalda och man arbetar med att driva in både statliga och privata fordringar.

Olika typer av mål

obetald fakturaDe olika ärendena handläggs under rubrikerna allmänna mål och enskilda mål. De allmänna målen gäller statens fordringar, så som indrivning av skatteskulder, studieskulder eller obetalda parkeringsböter eller obetalda fakturor för att nämna några exempel. Under enskilda mål faller indrivning av privata skulder, som till exempel obetalda banklån, hyror eller andra skulder.

Men, Kronofogdemyndighetens uppgift är inte bara att driva in obetalda skulder. Man har också som uppgift att försöka hjälpa personer med stora skulder, och att även minska antalet skuldsatta personer. Därför ägnar man sig också åt rådgivning, och för den som är hårt skuldsatt kan kronofogden upprätta skuldsanering, för att personen, på sikt, ska kunna ha en chans att få en ordnad ekonomi.

Kronofogden är en helt opartisk myndighet. Visserligen är uppgiften att hjälpa fordringsägare att få betalt, men man har också en hjälpande roll inför gäldenären. Man ska helt enkelt arbeta för att få en balans mellan de som ska betala och de som vill ha betalt.

Man måste alltså gå en balansgång, där man behöver ha båda parters förtroende, och för att få det har man tagit fram en speciell policy för hur man ska agera i olika situationer, en så kallad uppförandekod. Kronofogdens uppgifter är att driva in obetalda fordringar, utfästa betalningsförelägganden, ordna skuldsanering samt utöva tillsyn vid konkurser. Den som har en fordring som inte blir betald i tid, kan ansöka hos kronofogden om ett betalningsföreläggande.

Ett betalningsföreläggande är ett formellt fastställande av en skuld, och det skickas till gäldenären, som då har att betala sin skuld, eller bestrida den. Bestrider gör man om man anser att det finns några felaktigheter i kravet. Om gäldenären bestrider betalningsföreläggandet får fordringsägaren avgöra om man vill gå vidare, eller avskriva skulden. Om man går vidare tas ärendet till domstol, som då får avgöra om skulden är felaktig, eller ska betalas. Efter en dom i domstolen får den förlorande parten betala ”kalaset”, vilket är en anledning till att man sällan låter ett osäkert ärende gå så långt.

Vad händer om skulden inte betalas

En skuld som inte betalas kan drivas in av kronofogden. Myndigheten kan då utmäta exempelvis lön eller andra tillgångar, och skicka pengarna vidare till fordringsägaren som inte fått betalt.
Kronofogden är den enda som har rätt att bedriva denna form av indrivning i Sverige.

När det gäller konkurser handlägger man inte enskilda konkurser. Däremot är man tillsynsmyndighet för hur konkursen förvaltas. Man övervakar så att förvaltningen sker på ett skyndsamt och kostnadseffektivt sätt, och naturligtvis också att den sker ändamålsenligt.

Eftersom en konkursförvaltare är självständig, kan aldrig kronofogden bestämma hur ett enskilt fall ska hanteras. Men, man granskar hanteringen, och om invändningar finns mot hur handläggningen går till kan man besluta om ett lägre arvode för förvaltaren, eller till och med att denne avsätts.
Kronofogden har också tillsyn över lönegarantin vid ett företags rekonstruktion.

Utöver dess konkreta ärenden ska kronofogden alltså också arbeta förebyggande, för att försöka minska antalet skuldsatta. Detta kan man bland annat göra genom att sprida information och försöka öka kunskapen hos de som kan finnas i riskzonen för att mista kontrollen över sin ekonomi. Den som är orolig över sin ekonomi kan få hjälp och råd, även om man inte har några skulder hos kronofogden.

Under vissa förutsättningar kan en person, som är svårt skuldsatt, beviljas skuldsanering. Vid en skuldsanering betalar man efter en viss avbetalningsplan under en period, som vanligtvis löper på fem år. Efter denna tid är man inte längre skyldig att betala resterande skulder, utan kan se sig som skuldfri. För att kunna beviljas skuldsanering ska man inte ha möjlighet att betala sina skulder under överskådlig tid. Ett förslag skickas då ut till alla fordringsägare man har, för att göra upp en avbetalningsplan. Man får ett besked från kronofogden om hur mycket man ska betala varje månad, men den som redan lever på existensminimum kan man få ett skuldsaneringsbeslut utan betalningsplan. Självklart ska man undvika att dra på sig nya skulder under den tid saneringen pågår, eftersom det enbart är de gamla skulderna som ingår i en skuldsanering.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>