Glasvegas – syster till Broder Daniel
Glasgow har många fördelar. Celtic och friterrad snickers är bara peanuts i jämförelse med musiken. Det senaste bandet i raden heter Glasvegas. De har i och för sig harvat sedan 2001 men först i år kommit ut med sin första fullängdare. Folk hävdar att tiden för hela skivor är förbi, men det är inte sant. En väl balanserad skiva är en helhet och inte bara ett antal låtar. En bra skiva är med andra ord större än summan av de enskilda bitarna.
Glasvegas är ett bra exempel på detta. Mörk betongrock med gråten i halsen a la´ Broder Daniel fast med bättre sång och bättre musiker. Nu säger jag inte att Glasvegas är bättre än BD men de spelar och sjunger bättre. Jag har ytterst svårt
att tro att de inte lyssnat på göteborgsbandet. Om Ni inte tror mig så lyssna själva till Geraldine eller Daddy´s Gone.
Det är väldigt äkta på ett sett som bara Göteborg klarar av att leverera i Sverige. Det finns en social realism i dessa två städer som blandat med rätt konstnärskap är misserabelt vackert och helt unikt. Tack för det arbetarkulturen!
Tags: Broder Daniel, Glasgow, Glasvegas